Spontanpromenad på Södermalm

Det som till en  början såg ut att bli en gråmulen lördag visade sig senare bli en alldeles fantastisk dag. När jag avslutat mitt 90 minuters yogapass och klev ut ur Sjöstadshallen, var allt det gråa som bortblåst och himlen var blåaste blått utan minsta lilla tillstymmelse till moln. Då kunde jag ju inte sitta hemma och uggla utan var bara tvungen att bege mig ut på Söders höjder. Hade ursprungligen tänkt ta färjan över, men som vanligt fanns det ju inga tillgängliga parkeringsplatser i Sjöstaden, så vi (jag och Jenny) bestämde oss för att parkera bilen uppe på Hammarbyhöjden och promenera därifrån till Södermalm.
Varenda uteservering runt omkring Söder var fullkomligt fullsmockad med soltörstande människor som satt och sippade på ett glas rosé eller en öl.
Stockholm vaknar till liv efter en lång, mörk och kall vinter. Människorna hittar ut ur stugorna och fullkomligt sprudlar av glädje och det är en sann fröjd att njuta av årets första riktiga värme.
Jenny och Tess på en av bänkarna utanför Debaser Medis. Att ta sig in på någon av uteserveringarna på Medborgarplatsen, visade sig vara svårare än att hitta en nål i en höstack, denna lördag eftermiddag. Det blev en mjukglass för vår del (årets första) och span på alla människor runtomkring.

Så här glad blev Tess av att hitta mig och Jenny här...

Ola, min gamla chef från slutet av nittiotalet, dök upp han med, efter en dag på jobbet.



Fullt på Medborgarplatsen.

Jag är sällan helt nöjd med att göra spontana saker, utan är egentligen en person, som gärna vill ha koll på läget och veta vad som komma skall...
Igår, var min och Jennys ursprungliga plan att ta oss ut på en promenad i solen för att samla på oss lite aktivitetspoints och få oss en nypa frisk luft.
Eftersom tillgången på parkeringsplatser i Sjöstaden är ytterst begränsad, bestämde vi oss för att parkera Jennys pärla uppe på Hammarbyhöjden och därifrån promenera över Skanstullsbron till Södermalm.
Efter en stunds strosande runt Skanstull och Östgötagatan kom vi fram till att vi skulle fortsätta upp mot Medborgarplatsen och kanske sätta oss på en uteservering och ta ett glas vin och titta på folk.
Att få plats på en servering visade sig vara fullt omöjligt eftersom vi inte var de enda i Stockholm att komma på den lysande idén. Dessutom fick vi sällskap av Tess som precis slutat jobbet, Jenny L, som ville fördriva lite tid med oss innan hon skulle vidare till en kompis i Sundbyberg och Ola som hört ryktas om att vi var vid Medis. Kul!!
I samlad tropp bestämde vi oss för att fortsätta mot Folkungagatan och få i oss något att äta.
Fastnade på en grekisk restaurang en bit ner på gatan, som heter En till grek. Vi hade en sådan tur att ett sällskap precis lämnade sina platser på uteserveringen, så att vi kunda kasta oss över platserna. Jag och Ola delade på en mezetallrik till förrätt och till varmrätt valde jag en souvlaki mix, med både fläskfilé och kyckling. Inget lyckades tyvärr fastna på bild, då jag vid det här laget var vrålhungrig och helt glömde bort att jag ens hade kameran med mig!
Maten var helt okej tycker jag, men inte så mycket mer. Det finns ju en hel del greker på Söder och detta är väl inte en av de bästa, men vi fick sitta ute och sällskapet var ju trevligt.
Hade oturen att få ett ovälkommet objekt i min köttbit, en liten vass stålbit, stor som en lillfingernagel på ett ungefär. När jag påtalade detta för servitören tog han biten och himlade lite med ögonen och undrade hur den kunde ha hamnat där och så var den diskussionen avslutad. Inte en ursäkt, inte en fråga om jag gjort mig illa på den eller erbjudande om någon form av kompensation var det tal om... Jag kommer nog inte att besöka de fler gånger, det är en sak som är säker...
Mätta, sa vi adjö till våra spontana vänner och konstaterade att detta måste vi göra om. Jag och Jenny var överens om att det var ju bra att vi hade en bit att promenera och att det var ett ypperligt tillfälle att åtminstone förbränna lite av det vi tryckt i oss under dagen. På väg mot bilen i Hammarbyhöjden ringde vi Paula och Matte för att kolla om de var hemma, vilket slutade i, att vi bjöd in oss själva för en snabb kopp kaffe. Den snabba kaffekoppen blev inte så snabb, vi stannade visst i flera timmar. Vid tolvrycket tyckte vi att det var dags att åka hem och Jenny skjutsade mig hem till dörren.
Jag som var lite besviken över att veckans invägning inte riktigt gått enligt plan och gick + - 0 i fredags får masa mig iväg till gymmet idag med, trots att jag hellre stannat hemma eftersom det är söndag och vilodag. I morgon är det återigen dags att bege sig till arbetet.
Nu ska jag fixa lite lunch och avsluta mitt städprojekt på balkongen, som jag påbörjade innan jag satte mig ner för att skriva detta inlägg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0